Vad vill de rödgröna göra för våra äldre?
Vad händer vid ett regeringsskifte?
Detta var frågor som ställdes under Gröna Seniorers utfrågning av riksdagsledamöter från S, V och MP i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 10 februari, 2010.
En överfull sal hade samlat c:a 100 åhörare när Eivor Karlsson, sammankallande för Gröna Seniorer i Stockholmsregionen, hälsade alla välkomna. Åke Askensten, Gröna Seniorer, modererade mötet och aviserade att reportage kommer att sändas Öppna Kanalen lokal-TV.
I panelen deltog riksdagsledamöterna Catharina Bråkenhielm, S, socialutskottet, Eva Olofsson, V, socialutskottet, och Gunvor G Ericson MP, socialförsäkringsutskottet. Frågade gjorde Lars Wettergren från Pensionärernas Riksorganisation och Sven-Ingvar Larsson , stockholmsdistriktet av Sveriges Pensionärsförbund, samt en intresserad publik.
Partiernas äldrepolitik
I den inledande rundan skissade de tre riksdagspolitikerna på hur de såg på äldre och äldrepolitik i dag. Catharina Bråkenhielm, S, pekade på en svaghet som Sverige lider av då man inte har som vana att ta tillvara äldres erfarenheter i samhället eller i politiken. Redan som 50-åring är man gammal och det är svårt att bli invald i politiken. Ännu svårare är det om man som pensionär vill göra något nytt och delta i det politiska beslutsfattandet och makten. Trots att äldre i dag är friskare än någonsin suckas det oftast om hur man ska ha råd så fort man börjar tala om äldre människor. Det är viktigt att ha ett bra liv även då man är äldre och det måste få kosta precis som det får kosta för barn och medelålders. Det är också viktigt att arbeta med förebyggande insatser i stället för bara vård och det är viktigt att äldre får bestämma själva över sitt liv.
Gunvor G Ericson, MP, framhöll att livslängden stadigt ökat för både kvinnor och män. Det är då viktigare att prata om hur man ska behålla det friska hos varje individ än om vårdapparaten. Äldre ska välja utförare själva så långt möjligt. Inriktningen hos olika utförare av äldrevård är viktigare än om den utförs i privat eller offentlig regi. Viktiga frågor är mat och boende men också hur våra pengar placeras. 97 % av alla pensionsmedel i AP-fonderna har placerats i fossil energi – något som vi inte haft en möjlighet att påverka.
Eva Olofsson, V, ansåg att äldrepolitik egentligen berör livets alla områden. Många äldre kan bidra med sin kunskap på många olika sätt, i politiken, i maktställning, för barnbarnen, genom tidigare yrkeskunskap och inte minst med det man aldrig gjort men vill pröva. Det är orimligt och orättvist att pensionärer betalar mer skatt. V har lagt ett förslag på lika skatt som bygger på samma grundavdrag och har därför sagt nej till jobbskatteavdraget. Varken V eller MP var med i fempartiuppgörelsen om pensionerna. V vill ha världens bästa välfärd utan att generera vinster till storbolag.
Inflytandet
Lars Wettergren tog upp frågan om äldres inflytande i samhället. Har äldre något att säga till om? Vilket inflytande har äldre i politiken t.ex. i riksdagen. Hittills verkar det magert trots att personer över 65 år utgör 23% av väljarna fanns förrförra valet bara 5 riksdagsmän och förra valet 11 över 65 år.
Över huvud taget verkar det vara mycket få äldre på valbara platser och äldre är man inte från 65 utan från 50. Det är en tydlig trend i alla partier att satsa på att få in kvinnor, ungdomar och invandrargrupper i beslutande församlingar men inte äldre personer. Från åhörarna kom förslaget att kvotera in äldre vilket samtliga partiföreträdare var tveksamma till. Andra förslag var att påverka genom pensionärsorganisationerna och att kryssa äldre i den mån de finns på listor.
Penionerna sänks
Sven-Ingvar Larsson, menade att när man skapade nuvarande pensionssystem framhöll politikerna att det aldrig skulle behövas några korrigerande åtgärder men nu har ändå pensionsbromsen slagit till. Det går inte att ändra pensionssystemet över en natt men det borde ändå föras en diskussion om de 258 miljarder kronor som tagits ur pensionsfonderna och använts till annat.
Här var partiföreträdarna inte helt eniga om vad de anser om pensionssystemet. Alla ansåg att det nu skulle vara mycket svårt att vända på detta men på Sven-Ingvar Larssons initiativ uttalade de ändå samfällt att de lovade verka för en ändring.
Berthel Nordström, känd debattör i pensionsfrågor, menade att det skulle vara ganska enkelt och inte så dyrt att göra en omfördelning men tyvärr behärskar inte riksdagsmän pensionsfrågorna.
Och vem gör det, tänkte hon som håller i pennan – när det inte går att få svar från pensionskassorna på vilken pension man får förrän det är dags att räkna ut den och då kan det ta månader och år att få rätt beräkning.
Extraskatten
Orättvisorna i skattesystemet där pensionärerna betalar mer skatt än de som arbetar ansåg alla tre partiföreträdarna måste ändras. Pension är inte bidrag som en del tror, framhöll företrädare från pensionärsorganisationerna och åhörare. Det kan ses som uppskjuten lön men frågan är förstås mer komplex. Alla ska ju garanteras en miniminivå även om de inte kunnat arbeta.
Äldreomsorgen
Nästa fråga handlade om äldreomsorgen och vad partierna ville göra för att klara kompetensen. Utbildning framhölls som en nyckelfråga. Äldreomsorgen diskuteras nu också inom den arbetsgrupp för välfärd och rättvisa som bildats inför valet mellan S, V och MP.
Boendet är förstås också en viktig fråga för äldre men vem vet bäst var man vill bo – jag själv, politikerna eller biståndshandläggaren? Under senare år har 23.000 äldreboenden tagits bort i Sverige sedan normen blev att äldre ska stanna kvar hemma så länge som möjligt. Det vill många äldre – men många blir också väldigt ensamma och otrygga när de blir riktigt gamla. I stockholmsområdet läggs nu 10 servicehus ned i snabb takt med motivet att det inte finns så många äldre som behöver plats. I realiteten handlar det mer om en allt strängare biståndsbedömning.
Nu har regeringen också beslutat om s.k. trygghetsboenden där biståndsbedömning inte behövs men där det inte heller finns någon service alls utom vanlig hemtjänst. Att äldre bor i samma hus verkar inte ge någon extra trygghet. Här var såväl åhörare som politiker kritiska till den stränga biståndsbedömningen såväl som till allt sämre möjligheter för äldre att välja ett boende som ger livskvalitet.
Avgifterna
Slutligen fanns också en hel del kritik till att taxorna inom äldrevården skiljer sig markant mellan olika kommuner. I en kommun kan hemtjänst kosta 85 kr/t och i en annan 425 kr/t. Här ansåg pensionärsorganisationerna att man borde ensa systemen bättre, kanske t.o.m. med samma pris för samma tjänst till alla och inte inkomstpröva. Politikerna däremot var mera tveksamma till detta.
Att den stora gruppen personer över 65 kommer att bli en faktor att räkna med var tydligt utifrån alla frågor som ställdes och all den kunskap som åhörarna besatt. Det behövs säkert fler hearingar inför valet och ett samlat S, V och MP-åtagande om bl.a. pensioner, beskattning, boende och vård.
Vid pennan: Vivianne Gunnarsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar