Hur gör pensionärerna nu – efter beskedet på Haga slott?

Detta brev har gått från Berthel Nordström till:
Talmannen 1
Riksdagsmän 349
Regeringsledamöter 20
Opinionsbildare 470
SUMMA 840
Gå in på http://www.aldreomsorgenipolitiken.se/
och läs boken ”Vad varje pensionär bör veta – nu och inför valet 2010”. 2009-06-14



Till besvikna pensionärer


Hur gör pensionärerna nu – efter beskedet på Haga slott?
Regeringen inbjöd SPF-ledningen till Haga slott för att vinna deras förståelse för att samhällsekonomin inte tål att pensionärerna får samma skattesänkningar som andra medborgare. Det kan tolkas som att Regeringen är orolig för att SPF-folket nu skall överge dem – PRO var inte ens bjudna – ingen trodde väl att de skulle låta sig övertygas. Frågan ställs nu - står SPF-förbundet solidariskt kvar tillsammans med de övriga pensionärsförbunden vid det oavvisliga kravet på lika skatteskalor – och vid att pension är uppskjuten lön? Vad återstår i det läget för SPF att göra – annat än att visa kallt stål – driva alla sina medlemmars krav – och att pension faktiskt inte är bidrag.

Vi kan i pressen läsa hur 4,2 milj svenskar med arbete har en god ekonomi, sedan de fått både lägre räntor och inkomstskatter, slopade fastighetsskatter och därtill hyggliga reallöneökningar. Jämför det med de låga disponibla inkomster som landets 1,6 miljoner pensionärernas har. Köpkraften av deras totalpensioner - sedan de betalt livets nödtorft -. kommer de närmaste åren att minska - med -25% för garantipensionärerna – med -33 % för pensionärer med medelinkomst – och med -15 % för dem med högre pensioner. Se brevbilagan till SPF-ordf. Karl Erik Olsson den 10/6.

I det här läget måste alla pensionärer få klart för sig hur politikerna bl.a. lät en inkomstklyfta uppstå mellan yrkesverksamma och pensionärer under åren 1994-2008, trots vetskapen om att löner och pensioner skall följas åt enligt det nya pensionssystemet. Resultatet har blivit att pensionärerna bara fått en realinkomsthöjning på +5 % då däremot de yrkesverksamma fått + 40% inkl. jobbskatteavdraget. Vad detta beror på framgår i min bok ”Vad varje pensionär bör veta – nu och inför valet 2010”. Se hemsidan: http://www.aldreomsorgenipolitiken.se/ . Alla eftersläpningar kan inte återställas i dagens krisläge, Istället får pensionärerna för tillfället koncentrera sig på:

1. att få lika skatteskalor som övriga medborgare Jobbskatteavdraget är i realiteten en skattesänkning. Det anser också Svenskt Näringsliv på sin ekonomisida http://www.ekonomifakta.se/ : ”Jobbskatteavdraget är ett krångligare ord för en vanlig skattesänkning” står det. I ett demokratiskt land skall alla med lika inkomster betala samma skatt. Men inflation vill vare sig pensionärer eller yrkesverksamma ha. Om ekonomin inte medger de 15 miljarder som krävs för att pensionärerna får samma skatteskalor – då finns möjligheten att låta det tredje steget i jobbskatteavdraget återtas för att istället ges till pensionärerna. Det är inte bara pensionärerna som skall visa hänsyn till samhällsekonomin.

2. att förhindra att bromsen slår till åren 2010-2015. Det betyder inte att pensionsöverenskommelsen skall brytas – bara att uppenbara fel skall justeras. Det nya pensionssystemet är sunt och stabilt och bygger på att löner och pensioner skall följas åt – att ingen skall ha en gräddfil – inte heller pensionärerna. För att förhindra att bromsen slår till krävs följande två åtgärder:
a. Återföring av de 258 miljarder till AP-fonderna – då behöver bromsen inte slå till år 2010. Som framgår i boken överfördes beloppet på falska grunder. Staten sa att pengarna överfördes som motprestation för att staten övertog betalningsansvaret för garantipensioner och förtidspensioner. Men AP-fonderna bildades av anställda för att säkra deras ATP-pensioner. Garantipensioner och förtidspensioner utbetalas emellertid av sociala skäl. Dessa borde hela tiden ha betalats ur statsbudgeten och inte ur ATP:s fonder. Trots upprepade förfrågningar har ingen politiker velat förklara sig.
b. En utredning bör göras för att utreda om det är lämpligt att pensionsrätter (det som arbetande sparar ihop under sitt yrkesverksamma liv) behandlas på samma sätt som aktuellt utgående pensioner, när bromsen slår till. (Kopiera länken nedan till Internet och läs varför): http://www.aldreomsorgenipolitiken.se/CristinaHusmarkPehrsson20090505.htm . Förklaringen som finns där är kanske inte så lätt att förstå om
man inte kan bokföring och vet hur en balansräkning fungerar. Istället ges här ett annat exempel.
Börsen har i år - fram till 12/6 - stigit med 15 %. Om den stiger i samma takt fram till årsskiftet då är börsvärdet detsamma som två år tidigare.

Under 2010 kommer en genomsnittspensionär - på grund av bromsen – att ha förlorat 4 700 kr.

De yrkesverksamma däremot kommer inte att märka något. Deras pensionsbesked har sänkts och sedan höjts igen.

Men för pensionären rör det sig om verkliga kontanta pengar som förloras.

Exemplet visar på att aktuellt utgående pensioner och pensionsrätter
måste behandlas olika.
Om dessa två åtgärder genomförs kommer bromsen i dagens läge inte att behöva slå till under åren 2010-2015

Inte heller denna sista fråga har någon politiker besvarat trots påstötning. Att politiker inte svarar gör att det som från början varit en pensionsfråga övergår till att bli en grundläggande demokratifråga. Bristerna i vårt politiska system har på senare tid beskrivits i bifogade artiklar av Gunnar Wetterberg - samt av Ann-Marie Pålsson (m) i samband med hennes besked om att hon inte ämnar ställa upp i nästa val. Sverige styrs nu av bara några få personer. Alla andra måste foga sig.

Skall pensionärerna också ge upp? Eller skulle Du rösta på ett Seniorparti – om ett sådant bildades – De äldre utgör 20 % av valmanskåren – 7 % skulle ge 25 ledamöter. De skulle göra skillnad.

Med vänliga hälsningar
Berthel Nordström 14 juni 2009