MP:s äldrepolitik

 På sin kongress i maj 2012 antog Miljöpartiet denna proposition om äldrefrågor

LIVSKVALITET PÅ ÄLDRE DAGAR

Antalet äldre ökar i alla länder i Europa, så också i vårt land. Drygt 20 % av befolkningen i vårt land är över 65 år. Många äldre lever ett aktivt liv mycket längre än tidigare generationer. En del vill arbeta längre upp i åren medan andra ser möjligheten att kunna göra nya saker och delta också på andra sätt i samhällsutvecklingen. Ändå finns det många som idag inte ser den äldre befolkningen som en resurs utan som en belastning. Ändå är sanningen den att de allra flesta äldre klarar sig själva eller med mycket liten hjälp långt upp i åren och att de som inte gör det har rätt till en värdig omsorg.

Inom samhället och politiken finns många områden som berör äldre direkt och indirekt. Vi har valt ut fyra områden där vi ser uppenbara behov för förbättringar. Det handlar om de äldre som resurs, åldersdiskriminering, äldres boende och äldreomsorgen.

Äldre som resurs

Människor i olika åldrar måste på ett naturligt och respektfullt sätt kunna mötas på arbetet, på fritiden och inom politiken. Umgänge och kunskapsutbyte över generationsgränserna är viktigt för både unga och gamla och dessutom en väg att motverka ål­dersdiskriminering i alla dess former. Med tanke på de globala utmaningarna är det mer angeläget än någonsin att äldre med sina erfarenheter arbetar tillsammans med unga som har andra erfarenheter, för en bättre och grönare framtid.

Många pensionärer gör en viktig samhällsinsats. En del, som orkar och har möjligheter, fortsätter sitt förvärvsarbete även efter pensionsåldern. När det gäller äldre i arbetslive, förtjänar det att nämnas att bland de företag som har haft den snabbaste tillväxten på senare år återfinns företag som anstäl­ler seniorer. Sådana företag utför arbeten inom alla samhällets områden men med tonvikt på service till hushåll såsom barnpassning, trädgårdsskötsel, reparationer m m.

I Japan använder sig företag regelbundet av s.k. seniora vägledare. Detta innebär att äldre betrodda medarbetare rådfrågas innan beslut fattas i kompli­cerade och svåra frågor. Helt säkert är att i många kulturer världen över är det en god sed att alltid råd­fråga äldre, mer erfarna människor. Detta förekom­mer sällan i Sverige, där äldres kunskaper ofta är en outnyttjad resurs.

Ännu fler äldre arbetar ideellt och obetalt. Det är okänt hur många anhöriga som, ibland mot en viss ersättning, vårdar sin sjuka make eller maka. Helt klart är att det har en stor betydelse för samhälls­ekonomi. Utan de anhörigas insatser skulle belast­ningen på såväl sjukvården som kommunerna vara mycket större.

Att vårda en närstående kan ge stor tillfredsställelse men kan också vara ansträngande. Enligt socialtjänstlagen är kommunen skyldig att erbjuda de anhöriga olika former av stöd som avlösning och växelvård. I vissa kommuner finns också samtals- och stödgrupper. En del har även anställt en anhörigkonsulent som man kan vända sig till. Tyvärr återstår ännu en del att göra i många kommuner.

Pensionärer utför också frivilliginsatser på många andra områden som att hämta och lämna barnbarnen på förskola och fritidshem, vara extramormor/farfar, läxhjälpare och hundvakt. Åter andra engagerar sig efter pensionen som volontärer genom frivilligorganisationer som Röda Korset och pensionärsorganisationerna. Genom att ordna olika aktivi­teter, skapa mötesplatser och göra hembesök hos ensamma gamla, bidrar volontärerna till att bryta isolering och ge sig själva och andra möjlighet till ett rikt liv och bibehållen hälsa på äldre dar. Detta ideella arbete borde få större uppskattning och kunna värderas i ekonomiska termer.

Det saknas i dag vederhäftiga beräkningar av frivil­ligsektorns ekonomiska värde. Det saknas också beräkningar för hur mycket extra som tillförs BNP genom pensionärers avlönade arbetsinsatser. Om båda dessa delar av det arbete som utförs i samhäl­let skulle falla bort skulle det påverka hela samhälls­ekonomin negativt.

Regeringen, idéburna organisationer inom det so­ciala området och Sveriges Kommuner och Lands­ting har gjort en gemensam överenskommelse om synen på frivilligsektorns betydelse i vårt samhälle (Överenskommelsen). Syftet med Överenskommel­sen är bland annat att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Inom ramen för det arbetet ser MP det som angeläget att arbeta med att stärka bilden av äldre som en resurs i vårt samhälle.

Åldersdiskriminering

År 2009 infördes en ny diskrimineringslag i Sverige, där ålder infördes som diskrimineringsgrund men begränsat till arbetslivet och utbildningsområdet. Ålder som diskrimineringsgrund omfattar alla, ef­tersom alla har en ålder, men behovet av skydd kan vara extra stort för äldre och yngre personer. I dag

är åldersdiskrimineringen framför allt mot äldre på arbetsmarknaden betydande, enligt en undersökning från Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Utredningen ”Ett utvidgat skydd mot åldersdiskri­minering” föreslår att skyddet mot åldersdiskrimi­nering ska utvidgas till andra samhällsområden på samma sätt som andra diskrimineringsgrunder, med några undantag, t ex åldersgränser för köp av alkohol och tobak. Åldersgränser ska alltså få förekomma om de är sakligt motiverade men slentrianmässigt satta åldersgränser ska inte få förekomma. MP stöd­jer utredningens förslag.

Enligt utredningen förekommer diskriminering av äldre på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården. Ett exempel är att rehabiliteringen efter en stroke oftast prioriteras för dem som är yngre än 65 år. Det är orimligt att ålder ska avgöra möjlighe­ten att få hjälp att återgå till ett normalt liv efter en stroke.

Äldres boende

Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. För äldre personer med särskilda behov blir det än vikti­gare att ha bostad och att ha rätt sorts stöd och hjälp i boendet. Det är ytterst ett kommunalt ansvar att tillse att äldre med behov av stöd och hjälp får detta. För den som inte kan bo i den egna bostaden kan ett särskilt boende behövas. Under senare tid har i stora delar av landet en omvandlingen skett av särskilda boenden med service till så kallade trygghetsbostä­der. Samtidigt har antalet platser i kvarvarande bo­enden minskat. Detta innebär ofta högre kostnader och sämre service och hjälp för de boende i och med att t.ex. bemanning dygnet runt, matsal och återkom­mande aktiviteter, försvinner. Denna utveckling, som genomförs i många kommuner, är mycket problema­tisk. Så kallade trygghetsbostäder ger sällan någon trygghet – trygghetslarm kan man få oavsett var man bor.

Seniorbostäder och s.k. trygghetsbostäder är i många fall bostadsrätter och blir omöjliga att finansiera för många äldre personer som oftast nekas banklån. Det gör det extra viktigt att hyresrätter prioriteras.

En viktig sak att minnas är att valfriheten medför att de som bor i s.k. trygghets-bostäder och seniorbostä­der har olika utförare av tjänster hos de äldre. Även hemsjukvården kan utföras av flera olika företag. Det betyder att samma trygg-hetsboende kan besökas av ett stort antal företag inom hemtjänst och hemsjuk­vård varje dag. Det kan även förekomma att antalet personer som besöker den äldre ökar.

För att människor ska kunna klara sig själva i sin boendesituation så länge som möjligt är det viktigt att inte grundläggande samhällsservice läggs ned eller flyttas så att den blir mindre tillgänglig. Många av samhällets nuvarande funktioner som post, bank, försäkringskassa, dagligvaruhandel mm förutsätter ju antingen friska ben eller tillgång till internet.

Många äldre bor kvar i stora hus eller lägenheter, trots att de egentligen vill eller skulle behöva flytta till bostäder som är bättre anpassade för de funk­tionshinder som ålderdomen per automatik för de allra flesta innebär. Orsaken är ofta att kommunen i sin planering inte aktivt försöker tillgodose också äldres behov av så kallad ”boendekarriär”, d v s möj­ligheten att i friskt tillstånd flytta till ett mer anpas­sat boende på ett sådant sätt att det för den enskilde också är möjligt rent ekonomiskt att flytta. Med en bra planering för boendekarriär kan kommunerna både skapa tryggare boenden för äldre och ge yngre och barnfamiljer möjligheter att bo i villa eller större lägenhet. Kommunerna måste beakta detta i sin bostadsförsörjningsplanering.

Äldreomsorg

För att vi ska få behålla hälsan upp i åren så kräver det att det finns en trygg äldreomsorg som ger god omvårdnad och erbjuder äldre delaktighet.

Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles oavsett vem som utför den. För kvaliteten är det inte avgörande vilken skylt som finns utanför boendet, utan med vilken värme, värdighet och delaktighet man bemöts som omsorgstagare. Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en närstående insjuknar i ålderdom med kanske demens som följd; då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräckligt med personal, såväl på särskilda boenden som i hemtjänsten. MP har i riksdagen fått igenom ett uppdrag till Socialstyrelsen att utfärda riktlinjer för kommuner om bemanning på särskilda boenden. Målet är att säkerställa att de äldre som bor på särskilda boenden får den om­sorg de har rätt till, och att äldre och anhöriga kan vara säkra på vilken personal som finns tillgänglig. Kommunerna står inför omfattande utmaningar när det gäller att säkerställa försörjningen av tillräckligt mycket personal med rätt kompetens inom äldre­omsorgen. Kompetenskrav på personal ska finnas i upphandling av all äldreomsorg och villkoren för vidareutbildning av omsorgspersonal måste ses över. Alla äldre ska ha rätt till den specialistvård som man har behov av, exempelvis kontakt med geriatriker eller kurator. I dag är det brist på både geriatriker, specialistsjuksköterskor och annan specialistkompe­tens. Det är viktigt att de lokala kollektivavtalen inte motverkar vidareutbildning eller löneutveckling.

Vi vill inrätta en oberoende myndighet, Vårdinspek­tionen, som har ansvaret för att utöva tillsynen över all den vård som erbjuds våra äldre, såväl kommu­nal som privat. I dag ligger inspektionsansvaret på Socialstyrelsen, men det finns behov av en oberoende myndighet som ser till att kvaliteten inom äldre­omsorgen upprätthålls. Därför behöver det inrättas en myndighet liknande Skolinspektionen som ska kontrollera kvaliteten. Den nya myndigheten ska kunna göra stickprovskontroller och oanmälda be­sök. Vårdinspektionen ska utveckla kvalitetskriterier, bland annat genom öppna jämförelser.

Alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsin­spektörer eller motsvarande som ska följa upp såväl den egna som den upphandlade verksamheten. Fo­kus ska ligga på uppföljning av avtal vid upphandlad verksamhet och uppföljning av kvalitets-åtaganden vid verksamhet i egen regi. Ett strukturerat samarbete med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ska finnas. Inspektörerna ska informera Vårdin­spektionen om väsentliga brister i äldreomsorgen. Inspektörerna hanterar inte individärenden. Kom­muner ska inte få ingå avtal med privata företag om äldreomsorg utan att vitesklausuler finns för bris­tande uppfyllelse av avtalet. Inspektörerna granskar även detta. Sammanfattningsvis kan inspektörerna beskrivas som en kommunal internrevision avseende äldreomsorgen.

De anhörigas kunskap och kännedom om behoven hos den äldre personen är värdefull och ska tas tillvara. De anhöriga ska kunna känna sig sedda och deras önskemål ska tillmötesgås hos vårdgivaren så långt det är möjligt. Vårdgivaren ska vara skyldig att informera om och säkerställa att anhöriga får ta del av upplägget och innehållet i den äldres vård och om­sorg, under förutsättning att den äldre själv godkänt detta. Samtliga äldreboenden ska, genom kommunen eller landstinget, kunna erbjuda de anhöriga möjlig­heten att prata med en kurator med specialisering på anhöriga till äldre och/eller dementa. Det ska också finnas möjlighet för anhöriga att delta i träffar för närstående som ordnas i äldreboendets lokaler.

Ett liv med innehåll kräver självbestämmande, socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Alla ska ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap, fysiska aktiviteter, kultur och annan stimulans. Det ska vara möjligt att själv välja insatser i äldreboende och hemtjänst efter egen prioritering. Om man vill ha sällskap vid matbordet ska man själv kunna välja det, och även matlagning i hemmet. En mångfald av aktörer ska uppmuntras, så att exempelvis önskemål om språkkunskaper kan tillgodoses.

 SAMMANFATTNING I PUNKTFORM

 Kongressen beslutade att MP ska arbeta för

1. att uppmuntra  framtagandet av ett generationsöverskridande mentorskap, 

2. att en skärpt lagstiftning mot ålderdiskriminering införs inom följande områden: varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, tandvården, socialtjäns­ten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäk­ringen, studiestöd och offentlig anställning,

3. att det uppförs fler kollektiva boenden i form av hyresrätter,

4. att kommunernas ansvar för äldres boende tydlig­görs, så att det alltid finns äldreboenden med god service och tillgång till vård, för de äldre som behöver detta,

5. att trygghetsboende ses som ett komplement till servicehus och inte ersätter dem,. att en bra övergång mellan sjukhusvård och hemgång sä­kerställs, till exempel genom korttidsplatser och väl utvecklad hemsjukvård,

6. att kommunerna i sin samhällsplanering aktivt ska underlätta så kallad boendekarriär för friska äldre,

7. att kompetenskrav på personal ska anges i alla upphandlingar av äldreomsorg,

8. att det inrättas en myndighet liknande Skolin­spektionen som ska kontrollera kvaliteten inom äldreomsorgen,

9. att alla kommuner ska ha tillgång till äldre­omsorgsinspektörer eller motsvarande som ska följa upp såväl att den egna som den upphandla­de verksamheten följer uppsatta regler och avtal,

   10. att närstående får information om upplägg och innehåll i vård för den äldre, om den äldre   god­känt detta, samt att anhörigas rätt till stöd från kommuner inkluderar stöd av kurator och att kommuner ska ge anhöriga möjlighet till träffar för kunskapsutbyte,

  11. att livskvalitet på äldre dagar även ska innebära möjlighet till att påverka sin kost,

  12. att det bör bli en ”lex Gulli” för läkemedel eftersom läkemedelsanvändning för äldre är en viktig fråga som trots medicinska genomgångar både överanvänds och felanvänds,

  13. att personer över 65 år också ska få rehabilitering dock utan prioritera bort yngre.

SLUT

Protokoll, Gröna Seniorers årsmöte 2012

Gröna Seniorers riksorganisation 

Miljöpartiet de gröna

   

Protokoll       Justerat

Årsmöte lördagen den 26 maj 2012 kl 14.00 -16.00 Comfort Hotell Winn, konferens, Skolgatan 62, Umeå.

         

Närvarande: Enligt bifogade lista.

1        Fastställande av röstlängd

Beslut: 18 st närvarande röstberättigade enligt bifogade lista. Från § 16, 19 röstberättigade.

2        Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats.

Beslut: Kallelse gick ut den 12 april. Mötet är stadgeenligt kallat.

3        Val av mötesordföranden samt mötessekreterare.

Till ordförande valdes Eva Hellung Strohl och till sekreterare valdes Vivianne Gunnarsson.

4        Val av justerare samt rösträknare.

Till justerare tillika rösträknare valdes Kerstin Allergren och Bengt Johansson.

5        Fastställande av dagordning.

Dagordningen fastställdes med tillägg av redogörelse för resultatet av omröstningen avs. stadgeändring om sidoorganisation under övriga frågor.

6        Organisationens verksamhetsberättelse (bif).

Föredrogs av Eva Hellung Strohl. Tillades information om vad som hänt efter årsskiftet bl.a. om utspelet av 10 punkter i äldreomsorgen från språkrör samt efterföljande diskussioner med riksdagskansliet mfl.

Beslut: Verksamhetsberättelsen godkändes och lades till handlingarna.

7        Bokslut (bif)

Föredrogs av kassören Vivianne Gunnarsson.

Beslut: Bokslutet godkändes och lades till handlingarna.

8        Disposition av årets resultat (förslag: överförs i ny räkning)

Beslut: Årets resultat överförs i ny räkning.

9        Revisorernas berättelse (bif)

Revisionsberättelsen ansågs föredragen genom handlingarna. Henrik Sundström hade meddelat att han ev. ej kunde komma i tid till mötet p.g.a. rösträkning på kongressen.

Beslut: Revisorernas berättelse lades till handlingarna

10   Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

Beslut: Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet.

11   Motioner

Inga motioner hade inkommit.

12   Fastställande av medlemsavgift och dess fördelning (förslag 65 kr).

Beslut: Årsmötet beslutade att medlemsavgiften för år 2012 ska vara 65 kr.

13   Fastställande av budget (bif).

Beslut: Budgeten fastställdes utan ändringar.

14   Fastställande av verksamhetsplan (bif)

Diskuterades och föreslogs taas upp på nästa styrelsemöte för fördelning av uppgifter.

Beslut: Verksamhetsplanen fastställdes och lades till handlingarna.

Mötet ajournerades kl  14.45-15.30 p.g.a. beslut på kongressen om Gröna seniorers ställning i Miljöpartiet de grönas stadgar.

Mötet återupptogs kl 15.45

15   Val av ledamöter och suppleanter till styrelsen

a)     Antal ledamöter

Ordföranden redogjorde för att styrelsen under året bestått av 9 ordinarie och 2 suppleanter samt det antal ledamöter och suppleanter som styrelsen kan variera med enligt stadgarna. Valberednigens förslag var 9 ordinarie och 3 suppleanter.

Framställdes förslag från Bengt Johansson om 8 ledamöter och 2 suppleanter.

Framställdes förslag från Gerrit Hoogendoorn om 7 ledamöter och 2 suppleanter.

Vid omröstningen fanns 17 röstberättigade. Omröstning med handuppräckning utföll sålunda: Först valdes mellan 8 och 7 ordinarie ledamöter samt 2 ersättare varvid 7 + 2 fick majoritet. I nästa omgång var 10 röstande  för 7+2 och 4 för 9+3.

Beslut: Antalet ledamöte i styrelsen ska vara 7 ordinarie och 2 suppleanter

b)    Val

VB:s förslag:

ordinarie

Eva Hellung Strohl, Nacka (omval)

Åke Askensten, Stockholm (omval)

Vivianne Gunnarsson, Stockholm (omval)

Mona Eriksson, Sjövik (omval)

Anders Rålin, Umeå (omval)

Ingrid Bergman, Göteborg (omval)

Bengt Johansson, Limhamn (omval)

Karin Petersson, Kristianstad (omval)

Anders Engqvist, Sundsvall (nyval)

Ersättare

Kerstin Sundqvist, Norrköping (omval)

Karin Olofsson, Tidholm (nyval)

Kjell Johansson, Ramlösa (omval)

Övriga nominerade

Ingvar Olsson, Nyköping

Göte Englund, Eskilstuna

Ingegärd Savuharju, Ulricehamn

Beslut: Efter sluten omröstning valdes

Till ordnarie ledamöter

EvaHellung Strohl, Nacka

Mona Eriksson, Sjövik

Vivianne Gunnarsson, Stockholm

Bengt Johansson, Limhamn

Karin Petersson, Kristianstad

Ingrid Bergman, Göteborg

Kerstin Sundqvist, Norrköping

Till ersättare valdes

Åke Askensten, Stockholm

Kjell Johansson, Ramlösa

16    Val av revisorer

VB:s förslag

Henrik Sundström, Nacka (omval)

Ebbe Pehrsson, Kävlinge (omval)

Inga övriga nominerade

Beslut: De båda föreslagna valdes med acklamation.

17   Val av valberedning

Mötets förslag:

Eivor Karlsson, Stockholm (omval)

Laila Åkerberg, Mölndal (omval)

Göte Englund, Eskilstuna (nyval)

Birgitta Westlund, Karlstad (omval)

Beslut: Samtliga valdes till valberedning med acklamation.

18   Övriga frågor

a)     Informerades om utfallet av omröstningen avs. Gröna Seniorers ställning i Miljöpartiet de grönas stadgar. Omröstningen var oklar vilket ledde till att revisorerna kallades till ett möte.

b)    Uttalande

Ett förslag till uttalande lades fram av Eva Hellung Strohl och Vivianne Gunnarsson:

Uttalande

”De äldre som intresserar sig för Miljöpartiet blir allt fler. Vi, Gröna Seniorer, har nu nästan fördubblat vårt medlemsantal. När det gäller att föra ut Miljöpartiets politik kan vi seniorer bidra med våra kunskaper och livserfarenheter. Parat med de ungas entusiasm blir det en oslagbar kombination”

Det säger Eva Hellung Strohl sammankallande i Gröna Seniorers riksorganisation som haft sitt årsmöte under Miljöpartiets kongress i Umeå

Mötet beslutade att ge Eva och Vivianne i uppdrag att få ut uttalandet i pressen och på Gröna Seniorers hemsida.

Avtackning

Sammankallande Eva Hellung Strohl sände ett tack till avgående styrelseledamoten Anders Rålin och suppleanten Ingvar Olsson.

Mötesordföranden  tillika avgående sammankallanden Eva Hellung Strohl tackades med en bok.

Anteckning till protokollet:  Enligt stadgarna ska 3 suppleanter väljas till styrelsen. Efter avstämning med revisorerna avseende röstningsförfarandet anses den person vald som vid sammanräkningen av röster fick flest röster efter den sist valde på mötet, vilken är Anders Engqvist, Matfors. Därmed välkomnar vi Anders som suppleant i styrelsen.

Vivianne Gunnarsson, Stockholm

Mötessekreterare

Bengt Johansson, Limhamn              Kerstin Allergren, Nynäshamn

Justerare                                          Justerare

Årsmöte, Gröna Seniorer den 26 maj 2012, Umeå

Närvarolista

Kerstin Allergren, Nynäshamn

Ingrid Bergman, Göteborg

Göte Englund, Kvicksund

Mona Eriksson, Sjövik

Vivianne Gunnarsson, Stockholm

Eva Hellung Strohl, Nacka

Gerrit Hoogendoorn, Tomelilla

Kjell Johansson, Ramlösa

Bengt Johansson, Limhamn

Ingrid Måhl, Sollentuna

Karin Olofsson, Tidaholm

Göran Olofsson, Tidaholm t.o.m. § 14

Leif Olsén, Herrljnga

Karin Petersson, Kristianstad

Jan Rydén, Lomma

Kerstin Sundqvist, Vikbolandet

Henrik Sundström, Saltsjö-Boo fr. § 16

Mina Thorén, Göteborg

Laila Åkerberg, Mölndal

Efter mötets slut

Anders Engqvist, Matfors 

Ranelids Mirakel och samarbete mellan generationerna

Bibelns Höga Visan kapitel 7, vers 6, av år 1917 lyder: "Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust!" Det är vad Ranelids Mirakel handlar om. Han är dessutom så p.k., dvs. politiskt korrekt, att han tydligt lyfter upp kvinnan, "DET FÖRSTA KÖNET ...". I Bibelns Höga Visan växlar "han" och "hon", som  i Melodifestivalen, där manliga och kvinnliga deltagare var och en på sitt sätt sjunger kärlekens lov. Bland årets deltagare vill jag särskilt nämna konstnärlige mångsysslaren Thorsten Flinck och hans team med "Jag reser mig igen", där texten om svärta och ljus nämner ett "jag" och "du" och den andras betydelse.

 Att få så mycket kritik som Ranelid får, tror jag är unikt. Av vilken anledning plattas en människa till annat än för den andres egennytta? För det handlar ju inte om konstruktiv kritik, till hjälp. Ranelid är redan sig själv och det är tillräckligt, tycker jag. Minns också finska hårdrocksbandet Lordi, som 2006 vann Eurovision Song Contest i sina monsterkostymer och masker. Samma år tävlade svenska hårdrockbandet The Poodles framgångsrikt. Och i årets första deltävlingen hörde vi en av sångarna i gruppen Dead by April growla, strupvråla. Märkte jag folkstorm av detta? Inte som jag minns. Hårdrock ingår.

 När en litterär gigant som Ranelid intar Melodifestivalscenen kan vi vänta ytterligare något nytt. Kärlek som borgar för kvalitet, omfattar ju inte minst Ranelids kärlek till författarens verktyg, orden, som nämns i Mirakel. Kärleken "stavar aldrig fel" och lutar "som gammeldags skrivstil".

 Kanske kan vi se början av en tidsålder, där olika personligheter samarbetar även över generationsgränserna och gemensamt erkänns och når framgångar. Samarbetet mellan Björn Ranelid, Sara Li, Fredrik Andersson och dansare är föredöme för andra, tycker jag. Ett helt koncept gäller nämligen om resultatet skall bli lyckat och stora olikheter tillsammans kan ge mer än likheter.

När musikstilarna är fler än någonsin bland musikälskare, formas även Melodifestivalen till mångfald. Därför kan vi tittare lördagar framöver, precis som i TV:s barndom framför Hylands Hörna, bänka oss i glädje över en hela folkets tävling.
Gunilla Lysell, grön senior
http://gunillalysell.blogspot.com

Annorlunda äldreboende

Lotte Pleijehjem, Köpenhamn

Studiebesök 5 aug 2011 på Lotte Pleiehjem, Kochsvej 23, Köpenhamn.

Telefon: 0045 33 21 2029        thyrafrank@hotmail.com

Deltagare: Mona Eriksson, Birgit Gustafsson, Ingrid Bergman från Västra Götaland och Kjell Johansson, Bengt Johansson från Skåne, styrelseledamöter i Gröna Seniorers riksorganisation.

Vi besökte Lotte Pleijehem för att se och höra om ett annat sätt att leva och bo när man blir äldre. Vi blev mycket väl mottagna.

Chef för boendet är Thyra Frank. Som föreståndare ställde hon sig själv en fråga år 1989. Vill jag placera mina föräldrar här, vill jag själv bo här? Med en chock gick det upp för henne att svaret blev nej. Hon samlade all personal och ställde samma fråga. De skakade på huvudet, alla för en sade Thyra. Frågan blev:  ”Vill vi skapa ett sjukhem som vi själva kan tänka oss att bo på?” . Svaret blev ett rungande ja. Alla skrev ned vad som borde göras annorlunda. Listan med de anställdas förslag blev den första manualen för det nya Lotte.

Inga uniformer

Inga uniformer, enbart privata kläder och personalrummet stängdes. 

Man vill ha bort gränsen mellan personal och boende.

Grundprincipen är att det är de boendes hem. De anställda är gäster i deras hem.

Därmed fick de boende stiga upp och lägga sig när de själva  ville.

Måltiderna anpassas efter vilken typ av mat de boende önskar sig.

Inom en kort tid sker en stor förändring. De anhöriga började plötsligt komma på besök mycket oftare. Har de boende det bra så har personalen det bra. Så enkelt är det.

Sjukfrånvaron är nu 1,6 % på Lotte och ca 20 % i övriga Danmak.

Personaltätheten anpassas efter de boendes vanor.

Personalen erbjuds massage en gång i veckan  och de har stor frihet under ansvar.

  

Nyckelord: Värdighet och respekt

Värdighet och respekt är nyckelord, därför använder man inte blöjor utom vid speciella tillfällen. Sömntabletter försvann efter förändringen. Det finns inget behov. Man har aktiviteter på dagarna och på kvällarna. Musikafton 18-23 varje tisdag med dans,

De boende är trötta om kvällen och sömnen fungerar bra. Man lägger sig mellan 22.00 – 01.00 och går upp 09.00 – 11.30.

Psykofarmaka har man slutat med utom vid sjukdom.

Läkare kommer en gång i veckan. Man går hellre till en läkare utanför boendet. Det är ett sätt att  låta de boende få komma ut, få intryck och möta samhället.

De boende lever 5 år längre på Lotte än de gör på övriga hem i Danmark under liknande förhållanden.

Det är ett enkelt boende och  det är viktigt att man har bra mat och dryck. Det mesta av maten är ekologisk.  

Två gånger om året reser alla på ferier. Som regel söderut.

Det är ett gammalt hus som ägs av en fond, det är självägt. Kommunen står för driften. Lotte Pleiehjem har egen budget.

Biståndsbedömning                                                                     Standarden är enkel. Väntetiden är 1-3 år. Det fungerar som i Sverige, man blir biståndsbedömd och betalar samma taxa som kommunens övriga boenden och man har ett kvarbehållsbelopp.

 Lotte Pleijehjem skall flytta till ett nybyggt hus som skall stå klart 2013. Det beräknas kosta 100 mkr och det skall inrymma 23 x 2 boendeplatser.

För  närvarande har Thyra Frank lämnat över arbetsledningen.  På den danska regeringens uppdrag skriver hon ett material där hon framför sina synpunkter på hur äldre människors boende bör utformas. Allt utifrån de erfarenheter hon samlat.

 Det  handlar om livskvalitet - om att ge dem "stjärnestunder". Det är trots allt de sista åren de har igen att leva, om inte den tiden blir bra får vi ingen chans till att göra om det igen, säger Thyra Frank. Vi är mycket nöjda med de inryck, de goda idéer och den information som vi fick med oss hem för att vidarebefordrar till dem som på vars uppdrag vi genomfört detta besök.

Ingrid Bergman (Torslanda), Birgit Gustafsson (Stenungsund), Mona Eriksson (Lerum)

Motion om fler bänkar i stadsmiljön

Kommunfullmäktige i Stockholm

Motion av Åke Askensten (MP) om fler bänkar i stadsmiljön

Stockholmarna blir allt fler och allt äldre och antalet turister fortsätter att öka. Det ställer stora krav på en fungerande stadsmiljö.
 
Många äldre och andra med nedsatt rörelseförmåga har behov av att då och då sätta sig neroch vila när de är ute på stan. Även unga vill ha möjlighet att spontant sitta ner i
stadsmiljön.
 
Det är stor brist på avgiftsfria sittplatser i gatumiljön. Ofta är det flera hundra meter mellan
bänkarna på trottoarerna. Det finns däremot ganska gott om platser som kostar pengar. Det
är trevligt att antalet uteserveringar ökat. Men man ska inte behöva betala pengar för att slå sig ner i stadsmiljön.

Konkreta mål bör anges för fortsättningen – t.ex. en bänk per var hundrade meter och utrymme för rullstol vid bänkarna.

Busshållplatserna är ett speciellt problem. Inte minst vid busslinjer med låg turtäthet – där väntetiderna är extra långa – är bristen på sittplatser påtaglig. 

Samarbetet mellan trafikkontoret och SL bör ge fler konkreta resultat. Trafiknämnden/trafikkontoret bör i samarbete med SL ta fram en plan som leder till en rejäl ökning av antalet sittplatser vid busshållplatserna.

Det är främst hos stadsdelsnämnderna och medborgarna som kunskapen finns om var det behövs fler bänkar. Därför bör stadsdelsnämnderna – och i förlängningen medborgarna – engageras mer i arbetet. 

Stadsdelsnämnderna, som nu har ansvaret för parkerna, bör tillfrågas om de vill ta ansvaret också för stadens bänkar i gatumiljön.
 
FÖRSLAG
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att kommunfullmäktige beslutar
1) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till en plan som innebär att den
nuvarande utplaceringen av bänkar ökar kraftigt,
2) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fråga stadsdelsnämnderna om de vill ta ansvaret
också för bänkarna i gatumiljön,
3) att ge trafiknämnden/trafikkontoret i uppdrag att intensifiera samarbetet med SL för att
få fram betydligt fler sittplatser vid busshållplatserna.

Stockholm den 2 augusti 2011
Åke Askensten (MP)

Råd om mat och måltider för äldre personer

Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Maten skall engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan tillfredställer också livsnödvändiga behov av näring och energi

Hur skall då matsedeln se ut? Planera utifrån 7 viktiga grupper och se till att något livsmedel från varje grupp finns vid samtliga dagens måltider.

De 7 grupperna är följande: 1) matfett, 2) mejeriprodukter, 3) kött, fisk eller fågel, 4) frukt eller bär, 5) grönsaker, 6) rotsaker, potatis, 7)bröd, gryn eller pasta.

Måltidsordningen

Måltiderna bör fördelas jämt över dagen. Tre huvudmål – frukost, lunch,  middag – och två till tre mellanmål är en bra fördelning. (I delar av landet kallas lunchen middag och middagen kallas där kvällsmat.)

Det är viktigt att maten serveras på bestämda tider, bl.a. för att hålla blodsockret på en jämn nivå under dagen. För personer som har dålig aptit är det ännu viktigare med jämt fördelade måltider.

Bild på måltidsordningen:

Vi ska här koncentrera oss på två av de viktigaste måltiderna: frukosten och mellanmålet på kvällen.

FRUKOST

Frukosten är ett viktigt mål att starta dagen med och kan bestå av gröt, välling, ägg och sill eller en rejäl smörgås med varierat pålägg och dryck därtill.

Om man har svårt att hålla igång sin mage kan gröt med extra fiber vara en god hjälp. Exempel på fiberrik gröt är Molinogröt och Pajalagröt.

Molinogröt,  1 portion

1 dl vatten, 1-2 katrinplommon, 1 matsked russin, 1 matsked linfrö, 2 matskedar vetekli, 0,5 dl grahamsmjöl, 1 dl standardmjölk, 1 tesked margarin.

Beredning:

Kvällen före: Blötlägg frukt och linfrö över natten.

På morgonen: Koka upp den blötlagda blandningen och tillsätt vetekli, mjöl och mjölk. Koka gröten i ca 10 minuter,  tillsätt margarinet.

Pajalagröt, 1 portion

1 matsked linfrö, 1 msk russin, 1-2 katrinplommon, hackade i små bitar, 1 – 2 torkade aprikoser, hackade i små bitar,  1 kryddmått salt, 2 dl vatten, 2 matskedar havrekli,  0,5 dl fiberhavregryn.
Beredning:   
Kvällen före: Blötlägg alla ingredienserna utom havrekli och havregryn.

På morgonen: Tillsätt havrekli och fiberhavregryn. Koka 3 – 5 minuter under konstant omrörning. Tillsätt eventuellt mer vatten till lagom konsistens.

Att tänka på är att öka intaget av vatten för att fibrerna ska kunna svälla i magen.

Ha alltid dryck tillhands. Äldre dricker ofta otillräckligt på grund av minskad känsel för törst. För äldre som besväras av muntorrhet kan det vara bra att dricka något syrligt före måltiden och tillsammans med maten. Citronvatten, lingondryck eller äppledryck är bra alternativ.

Observera att kaffe är urindrivande.

LUNCH OCH MIDDAG - variera innehållet!

En bra regel för att uppnå variation i huvudmålet är att äta t.ex. korv en dag i veckan, kötträtter i form av färs, grytor eller stek två till tre dagar i veckan,  soppa någon dag och fiskrätter två till tre dagar per vecka.

Bland de riktigt äldre är potatismos mer omtyckt än kokt potatis. Mos går dessutom lättare att berika med lite grädde, matfett för de personer som har svårt att hålla vikten. Variera med grönsaker, gärna kokta eller stuvade. Sås bör serveras rikligt då äldre ofta besväras av muntorrhet. Tillbehör som ättiksgurka, lingon och rödbetor ger både färg och sting åt maten.

Dessert kompletterar måltiden och är en bra avrundning på måltiden. Populära desserter med bra näringsinnehåll är t.ex.  puddingar, ostkaka och glass.  Kräm kan även vara en bra dessert men då skall krämen kokas på bär eller färska frukter och till krämen serveras grädde eller mjölk. En dessert får aldrig ersätta en hel måltid, 

MELLANMÅL  PÅ  KVÄLLEN

Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Med nattfasta menas antalet timmar mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet. Om nattfastan blir för lång börjar kroppen bryta ner muskler för att få tillgång till energi, vilket i sin tur kan medföra viktförlust och muskelförsvagning. Lång nattfasta kan ge upphov till orolig nattsömn

Förslag som kan korta nattfastan:

En mugg välling, ett glas nyponsoppa, yoghurt eller filmjölk, varm choklad – gärna med en klick grädde, ett glas mjölk och en smörgås. För en del kanske det räcker med smörgås och dryck. Ett annat alternativ är ”sängfösaren”, se nedan.

Sängfösaren

1 dl fet yoghurt eller fet mjölk,  50 g mixade eller mosade färska eller djupfrysta  bär eller konserverad frukt, 1 matsked socker, 1-3 tesked rapsolja, eventuellt 1 matsked majsvälling

Blanda alla ingredienserna och servera drycken väl kyld. Om du använder  majsvälling, häll i den strax före serveringen.

Kristianstad i juli 2011

Karin Petersson

Kostekonom

Eftersatt äldreomsorg
Upphandling och andra förändringar inom äldreomsorgen borde ha som mål att höja kvaliteten i verksamheterna och öka livskvalitén för de äldre. Detta om man vill att det är kvalitén, inte ideologin, som ska styra äldreomsorgen.

Stockholms stad måste bli bättre på att upphandla och på att följa upp och kontrollera att de valda utförarna gör det de åtagit sig. I dag finns ett antal äldreboenden där servicen försämrats när verksamheten övergått till privata vårdgivare. I sin iver att tjäna pengar bedrivs inte sällan verksamheten med otillräcklig personalbemanning.

Vi upphandling måste  man vara noggrann när beslutsunderlaget tas fram. Krav på tillräcklig bemanning, utbildningsnivåer, kompetensutveckling, meddelarfrihet  och kollektivavtal måste vara tydligt preciserade. Anställda i upphandlad verksamhet ska vara tillförsäkrande samma meddelarfrihet som i kommunal verksamhet.

Väduren i Stockholm, Norrmalms populära och sista kommunala äldreboende, är bara ett exempel på hur allianspartiernas agerande försämrar både för våra äldre och för personalen på äldreboendena. 

Kommunal talar om en anorektisk bemanning. Chefen talar om att anpassa sin kostym. Personalen står inför stora förändringar. Först besked om att verksamheten  ska ut på upphandling och privatiseras. Sedan besked om nedskärningar. Drygt 3 tjänster. 

Omvandlingen av servicehus till s.k. trygghetsboenden är ett annat exempel på hur man sparar pengar på våra äldre. Det drabbar i många fall sköra människor, i stort behov av vård och omsorg. Många äldre med låg pension kommer i begräsad omfattning att få råd att bo i trygghetsboenden. En boendeform som lämpar sig för vissa men som inte ger samma trygga service dygnet runt som servicehus.

De nuvarande servicehusen fyller en viktig funktion. De utgör en mellanform med dygnet runt-vård för dem som p.g.a. sjukdom inte kan bo hemma men som inte är tillräckligt sjuka för  ett vård- och omsorgsboende.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till äldreborgarrådet:

1. Har du några planer på att hejda försämringarna inom äldreomsorgen, inklusive omvandlingen av servicehus till s.k. trygghetsboenden?

2. Anser du att  tillräckliga krav ställs i stadens förfrågningsunderlag?

3. Hur ser du på stadens möjligheter att rekrytera medarbetare till äldreomsorgen
när minskad personaltäthet ökar pressen på de anställda?

4. Avser allianspartierna att förstärka äldreomsorgens  budget?

Eivor Karlsson, MP,  Stockholms kommunfullmäktige och äldrenämnden